Nyheter
NYHET

Sociala medier, kroppsideal och ätstörningar

Många unga möter dagligen ett flöde av bilder och budskap om hur man “bör” se ut, äta och leva. För vissa stannar det vid jämförelser – för andra kan det växa till något som påverkar måendet på djupet. I den här intervjun delar Klara Edlund från vårt expertråd sina perspektiv på hur sociala medier kan förstärka sårbarhet – och vad du som vuxen kan göra när du anar att något inte står rätt till. Här får du både förståelse och konkreta sätt att våga fråga, lyssna och göra skillnad i tid.

  1. Hur skulle du beskriva kopplingen mellan sociala medier och utveckling av ätstörningsbeteenden idag?

Kopplingen finns där, men den är inte så enkel som man kanske skulle kunna tro. Sociala medier skapar inte ätstörningar i sig, men de kan förstärka en redan existerande sårbarhet. Vi vet från forskning att många barn och unga redan tidigt utvecklar tankar kring kropp, vikt och att vilja förändra sitt utseende. Det såg vi till exempel i vår egen forskning när vi studerade riskfaktorer för att utveckla ätstörningar bland svenska skolflickor, och det var långt innan vi hade dagens digitala landskap.

Det som framför allt har förändrats är omfattningen och intensiteten i exponeringen. Idag möter unga ett konstant flöde av bilder, videor och budskap om hur man “bör” se ut, äta, träna och leva. Det sker inte bara ibland – det sker kontinuerligt, ofta flera timmar om dagen.

En viktig mekanism bakom detta är social jämförelse. När man gång på gång jämför sig med andra – som ofta visar upp en idealiserad version av verkligheten – ökar risken för kroppsmissnöje. Och kroppsmissnöje är en av de starkaste riskfaktorerna vi känner till för att utveckla störda ätbeteenden.

För vissa stannar det vid en känsla av att inte räcka till. För andra kan det leda till beteenden som att börja kontrollera mat, träning eller kroppen på ett sätt som inte längre handlar om hälsa, utan om att försöka uppnå ett ideal, känna att man duger eller minska sin inre oro.

Det är alltså inte en enskild faktor utan en kombination av sårbarhet och exponering.

  1. Vilka typer av innehåll eller plattformar är särskilt riskfyllda och varför?

Det mest riskfyllda innehållet är inte alltid det mest uppenbart extrema. Utan det kan vara det som framstår som “normalt”, “hälsosamt” eller “inspirerande” – men som i praktiken normaliserar kontroll och begränsning.

Exempel på sådant innehåll är:

  • regler kring vad man “bör” eller “inte bör” äta
  • träningsinnehåll där vila ses som något negativt
  • kroppsideal som framställs som realistiska och uppnåeliga för alla
  • “#what I eat in a day”-videor som ger en snäv bild av hur man gör för att ”vara rätt”.
  • Det som gör kortvideoformat, som på TikTok, Snapchat och YouTube Shorts, särskilt kraftfullt är att det är snabbt, upprepande och algoritmstyrt. Det innebär att om en ung person visar intresse för visst innehåll – även bara genom att stanna kvar lite längre – så kommer plattformen inte bara att visa mer av samma sak, utan innehållet kommer också blir mer och mer extremt. Allt för att bibehålla uppmärksamhet och intresse för att stanna kvar på plattformen.

Forskning visar också att personer som redan har en sårbarhet för en ätstörning kan få ett flöde som i hög grad domineras av innehåll om utseende, viktnedgång och träning. Det skapar en slags “bubbla” där budskapet förstärks om och om igen.

  1. När går hälsotrender från inspiration till något skadligt?

Det avgörande är inte vad beteendet ser ut som på ytan – utan vad som driver det.

Hälsotrender blir problematiska när de går från att vara ett val till att bli något som känns nödvändigt och ofrivilligt. När flexibilitet ersätts av regler. När det inte längre finns utrymme att lyssna på kroppen.

Tecken på att det har gått för långt kan vara:

  • att man känner skuld om man avviker från rutiner
  • att mat delas upp i “bra” och “dålig” på ett strikt sätt
  • att träning används för att kompensera för vad man har ätit
  • att vila upplevs som ett misslyckande

Det handlar alltså inte om att träning eller intresse för kost i sig är farligt. Problemet uppstår när det blir kopplat till personligt värde, kontroll eller självkritik.

  1. Hur kan vuxna förstå vad deras barn möter online utan att det känns kontrollerande?

Bygg upp din egen kunskapsbank. Titta på det innehåll som möter de unga som du har omkring dig. Skaffa dig erfarenhet och kännedom om vad som försiggår på plattformarna. Det gör dig till en vuxen som förstår och som kan prata om det som faktiskt är. Så kan vi bygga trovärdighet och plats för diskussion med våra unga. Utgå från relation och vilja att förstå – inte förklarande och kontroll.

Många unga är vana vid att vuxna reagerar med oro eller vilja att begränsa, vilket kan göra att de drar sig undan. Därför är det avgörande att visa nyfikenhet och öppenhet, en vilja att lära och förstå, snarare än att försöka “ha koll”.

Det kan handla om att ställa öppna frågor som:

  • “Vad kommer upp när du scrollar?”
  • “Finns det något som får dig att må sämre när du tittar?”
  • ”Tycker du det är svårt ibland att lägga ifrån dig mobilen?”

Målet är inte att förstå varje trend eller plattform i detalj. Det är att de unga känner att det finns vuxna som det går att prata med – förutsättningslöst och utan värderingar.

  1. Vilka tecken kan tyda på negativ påverkan?

Det handlar ofta om förändring över tid.

Tecken kan vara:

  • ökad upptagenhet kring kropp, mat, vikt eller träning
  • förändrade matvanor och syn på maträtter, livsmedel och andra produkter
  • starka känslor kopplade till ätande eller utseende
  • att den unge blir mer oflexibel och regelstyrd i sitt beteende
  • att den unge drar sig undan socialt
  • tecken på oro, håglöshet och ändrade sömnvanor

Det är viktigt att understryka att det inte handlar om att sätta diagnos, utan om att uppmärksamma när något förändras och börjar ta mer plats.

Ju tidigare man reagerar, desto större möjlighet att bryta utvecklingen.

  1. Hur startar man ett samtal utan att väcka motstånd?

Motstånd uppstår ofta när de unga känner sig ifrågasatta eller missförstådda.

Ett bättre sätt är att utgå från öppenhet, nyfikenhet, omsorg och konkreta observationer. Till exempel:

  • “Jag har märkt att du verkar tänka mer på mat och träning på sistone. Stämmer det? Hur kommer det sig?”
  • ”Du har verkat trött och inte så glad på sistone. Hur är det med dig?”

Det viktiga är att:

  • lyssna!
  • undvika anklagelser
  • inte gå direkt på lösningar
  • visa att du vill förstå

När den unge känner sig lyssnad på ökar chansen till dialog och möjligheten till stöd och förståelse.

  1. Finns det sätt att använda sociala medier som kan vara skyddande?

Ja, och det är viktigt att lyfta den sidan också.

Sociala medier är inte enbart negativa. Det finns innehåll som kan bidra till en mer hållbar relation till kroppen. Till exempel innehåll som betonar kroppsneutralitet – alltså att kroppen inte behöver värderas utifrån utseende, utan kan ses mer som något som fungerar och bär oss genom livet.

Forskning visar att exponering för sådant innehåll kan:

  • minska jämförelse
  • förbättra humör
  • öka känslan av att vara tillfreds med sin kropp

Det finns också potential i att använda sociala medier för att nå unga med stöd. Kortare digitala insatser och evidensbaserad information kan bli mer tillgängliga där unga redan befinner sig, till exempel konton som pratar om återhämtning, självkänsla eller kroppsneutralitet.

  1. Vad säger du till en ung person som märker att vissa konton får dem att må sämre?

Att den känslan är viktig att ta på allvar.

Många tänker att de borde “tåla” innehållet eller att det är deras eget fel att de påverkas och det är vanligt att börja tro att något är fel på en själv. Men om något väcker obehag, jämförelse eller press så är det en signal att ta på allvar– inte tecken på misslyckande som kan avfärdas eller tonas ned.

Det är helt rimligt att:

  • avfölja konton
  • trycka “inte intresserad”
  • aktivt välja bort innehåll

Att påverka sitt flöde är ett sätt att ta hand om sig själv.

  1. Hur kan man guida utan att ha full koll?

Du behöver inte förstå allt.

Sociala medier förändras snabbt och det är orimligt att vuxna, eller de unga, ska kunna hänga med i varje trend. Det som däremot är avgörande är att du är en stabil punkt.

Det handlar om att:

  • stå kvar även när det är svårt
  • våga sätta gränser när något inte känns bra
  • signalera att du finns där oavsett

Barn och unga behöver inte perfekta vuxna. De behöver vuxna som är närvarande och trygga.

    10. Tre konkreta råd till vuxna

  • Erbjud en stabil, tillförlitlig och varm närvaro
  • Även när du blir orolig eller osäker – försök att vara lugn, nyfiken, öppen och tillgänglig.
  • Flytta fokus bort från kropp och prestation
    I samtal och i vardagen. Prata om annat än utseende och prestation – värde behöver inte kopplas till kropp, utseende eller prestationer.
  • Agera tidigt vid förändring
    Vänta inte på tydliga “bevis”. Små förändringar kan vara viktiga signaler. Ju tidigare du agerar, desto lättare är det att hjälpa.

Tillsammans som trygga vuxna runt våra barn och unga kan vi göra skillnad för deras långsiktiga hälsa och välmående.

Om du är orolig – vänd dig till elevhälsa, vårdcentral eller annan professionell hjälp.