Det här är Tourettes syndrom
Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. När man har Tourettes syndrom har man ofta olika former av så kallade tics. Det kan vara upprepade rörelser eller vokala ljud. Här får du lära dig mer om varför man får Tourettes syndrom och hur det kan vara att leva med diagnosen.
Tourettes syndrom debuterar ofta i ung ålder, vanligtvis kring sjuårsåldern, men kan uppstå både tidigare och senare. Det börjar ofta med motoriska tics som överdrivna blinkningar, grimaser och ryckningar.
Vokala tics brukar komma lite senare. Först kan det handla om harklingar och snusningar som sedan utvecklas till läten och ibland hela ord eller meningar.
Vanliga symtom – så märks tourettes syndrom
Tics vid Tourettes syndrom kan vara olika svåra. Här följer några motoriska tics som kan upplevas vid Tourettes syndrom.
- Överdrivna blinkningar
- Personen rynkar näsan
- Slår mot sin egen kropp
- Härmar någon annans beteende
Vokala tics kommer ofta efter motoriska. Här är några exempel på vokala tics som personer med Tourettes syndrom kan uppleva.
- Harklingar och hostningar
- Snörvlingar
- Upprepningar av ord eller meningar
- Ändringar av volym eller tonhöjd vid tal
Därför får man Tourettes syndrom
Tourettes syndrom är delvis ärftligt, men även hjärnskador kan ge typiska symtom.
Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och ofta är diagnosen kombinerad med andra så kallade NPF-diagnoser. Här kan du läsa mer om NPF.
Så ställs en diagnos
Det är viktigt att man får en diagnos så tidigt som möjligt för att få rätt hjälp och stöd.
För att det ska klassas som Tourettes syndrom krävs att personen haft både motoriska och vokala tics i över ett år. Ticsen behöver även förekomma regelbundet och orsaka stort lidande eller kraftigt nedsatt social-, arbetsmässig, eller annan förmåga. Tillståndet ska även ha uppträtt innan personen fyllt 18 år.
Koprolali – ofrivilliga utbrott av fula ord
En vanlig missuppfattning är att många personer med Tourettes syndrom har ofrivilliga utbrott av fula ord eller fäller socialt opassande kommentarer. Det kan handla om könsord, sexuella anspelningar eller ord kopplat till avföring.
I själva verket är det endast en liten del av de som lever med Tourettes syndrom som utvecklar just de här symtomen. Om man har dessa symtom kallas det för koprolali. Den fysiska motsvarigheten, som visar sig genom obscena gester, kallas för kopropraxia.
Behandling av Tourettes syndrom
Om man får diagnosen Tourettes syndrom finns hjälp att få för att bli av med eller ticsa mindre. Exakt vilken behandling man får är olika beroende på ålder och problematik. Ett bra första stöd kan vara att få mer information om diagnosen och vad den innebär.
Om ticsen gör det svårt för personen att klara av vardagen kan psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, så kallad KBT, behövas. Det finns även andra psykologiska terapier som kan hjälpa vid Tourettes syndrom.
Om man upplever ticsen som mycket störande kan ibland även läkemedel hjälpa. Man behandlas då oftast med antipsykotiska läkemedel.
Anhörig till någon med Tourettes syndrom
Eftersom Tourettes syndrom oftast utvecklas i ung ålder är stöd från vårdnadshavare viktigt. Det är bra om man kan ha en vardag som är trygg och utvecklande. Det kan bland annat handla om goda sömn- och matvanor.
Det är även bra om personer i barnets omgivning är informerade om ticsen. Särskilt viktigt är att skolan är medveten så det finns en förståelse om barnet ibland beter sig annorlunda än sina klasskamrater. Det kan vara bra att förklara att barnet inte kan styra ticsen med vilja och att det blir mindre jobbigt för barnet om personer i dess närhet inte kommenterar ticsen i onödan.
En del personer kan ha kvar ticsen även som vuxna, men för många barn försvinner ticsen med åldern. Många vuxna med Tourettes syndrom har hittat strategier för att hantera sina tics.
